Ja vad ska man säga. Vet inte riktigt vad jag ska skriva heller.
Känns som att man har så mycket man funderar på just nu.
Stora beslut för framtiden.
Det är tur att jag har min trygghet, andra hälft, min stadiga klippa.
Han som alltid fångar mig när jag faller.
Min älskade man Dennis, vad skulle jag göra utan dig.Men jag kan juh alltid berätta att jag tog bilen hem till mamma och jag och barna gick till kupolen, men jag hade en busig kille där så vi gick hem till mamma ist efter en stund.
Vi sprang upp dit en vända innan vi sprang vidare till tandläkaren med Lancelot. Han var så otroligt duktig, man skulle aldrig kunna tro att det var samma kille som jag hade med mig till kupolen.
Men tänk om alla kunde vara lika duktiga som han,
vad livet skulle vara enkelt!